- Project Runeberg -  Aldrig i Lifvet m. m. /
19

(1891) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRU TOLLIN’.

Jag sa’ ingenting. För jag var rädd, att han
skulle höra oss. Jag tror inte den karln mer än
jämt. Han kunde ju stå och lyss ute vid dörrn.
Men nu frågar jag dig: hvad var det? För jag är
din mor. Och jag måste väl ha rättighet att veta det.

HILMA.

Det är ingenting.

FRU TOLLIN’.

Och det tror du, du slipper undan med .Säg
mig bara, livad det är!

HILMA.

Jo, mamma, jag är så rädd, att han inte bryr
sig om mig längre.

FRU TOLLIN’.

Hvad är det, du säger?

HILMA.

Ja, ser mamma, det är så besynnerligt. Bara
vi har pangar, då är alt godt och väl.

FRU TOLLIN’.

Det är väl inte ofta det?

HILMA.

Nej, gunås. — Men så fort vi inte har
pän-gar, då är han så fasligt nervös. Så fort jag säger
ett ord, blir han ond. Det är riktigt, så jag tycker,
att jag är i vägen för honom.

FRU TOLLIN.

En så’n kanalje! Har han sagt det?

HILMA.

Nej, inte direkt. Men han talar altid om, at.t.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 16 10:50:11 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aldrigilif/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free