- Project Runeberg -  Aldrig i Lifvet m. m. /
150

(1891) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på råskilnaden mellan de båda skogsbackarna, men
hur detta arbete skulle fördelas, hade man ej lyckats
komma öfverens om.

Nu låg hela skogen på en sluttning, och
därför var det jämn mark nere i dalen, under det att
den öfre delen af skogen just vid gränsskilnaden
utgjordes af ett enda vidsträckt och omöjligt
stenröse. Lars Anders bodde uppe på sluttningen, och
Jan Anders hade sin stuga nere i dalen. Därför
påstod Lars Anders, att han skulle bygga ett
kortare stycke af gärdesgården, och Jan Anders skulle
uppföra ett längre, därför att hans mark var lättare
och bekvämare. Men Jan Anders, som bodde nere
i dalen och hade fördelarna på sin sida, ville inte
släppa dem. Utan han påstod, att skulle de bygga
gärdsgård, så skulle de göra hälften hvar. För om
den andra, Lars Anders, hade dålig och oländig
skog, så var det en sak, som inte han, Jan Anders,
kunde hjälpa. Men då blef Lars Anders arg och
sa’, att han gaf djäfvulen i både skogen och
gärdsgården, men han skulle aldrig i evighet gå in på
något, som var orätt. Det ville inte Jan Anders
heller. Och därför fick skogen stå, som den stod,
och kreaturen rände om hvarandra, så att de fingo
sätta märken på dem för att kunna skilja dem åt.
Gärdsgården blef aldrig färdig, och i tio års tid
hade Lars Anders och Jan Anders trätt om den
saken, utan att det blef något af, alldeles som om
de hade setat i riksda’n.

När nu Lars Anders fick höra, att det var
fråga om den där gärdesgården igen, så började
han nästan att ångra, att han hade bjudit Jan
Anders på bränvin och kaffe. Men han ville inte vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 16 10:50:11 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aldrigilif/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free