- Project Runeberg -  Aldrig i Lifvet m. m. /
167

(1891) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pinglade tolf i tyska kyrkan, som reste sig högt
öfver hela backen af tak, hvilken skymde himmelen.

För syns skull hade pojkarne förstås skaffat sig
litet uträttningar i sta’n, och de gingo från det ena
stället till det andra, gapande på allt och stammande
på målet, när de kornmo in i butikerna. De två
andra hade varit i sta’n förr, så att de voro liksom
litet säkrare. Men lilla Lars höll sig för sig själf
och sade inte ett ord. Han bara tittade och
undrade, och höll hela tiden handen mot byxfickan,
där penningpungen låg.

Men han tyckte inte, att det var roligt. Det
var alldeles, som om han väntat sig för mycket, eller
som om han inte hörde dit. Människorna sågo inte
ut, som han var van att se dem, och de gingo
omkring honom så tätt, tyckte han, att han aldrig kunde
känna sig lugn. Han såg sig omkring, som om det
varit något farligt vid hvarje steg, och för livar polis,
han mötte, rätade han opp sig och försökte gå
stadigare.

Ty de tre pojkarne hade allt tagit sig hvar sin
sup till med ty åtföljande ölbutelj på förmiddagen,
och den myckna förtäringen på fastande mage hade
gjort dem något ostadiga i gången.

Vid middagstiden träffade de två andra
pojkarne en bekant, som bodde i staden, och han tog
dem med sig och sade, att han skulle visa dem till
ett bra ställe, där man kunde få mat och en sup
till maten.

Det var en fin pojke, som hade löskrage och
knythalsduk och en låg, svart hatt, som var nött i
brättena och satt på sned. Han kände alla möjliga
gator i sta’n, och han gick med dem öfver allt. Och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 16 10:50:11 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aldrigilif/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free