Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så skall man icke draga i betänkande att uttala den
öfvertygelsen, att de persiska skalderna begagnat sig
af den grekiska framställningen. Alla de
väsendtliga dragen i den grekiska sagan återfinnas till
hufvudinnehållet i den nämnda persiska. De enskilda
egendomliga skiljaktigheter, som naturligtvis också
finnas, hafva säkerligen sin grund i mundtliga
traditioner[1]. Vända vi oss till dem bland
Orientalernas muhammedanska, christna och judiska
historieskrifvare, hos hvilka berättelserna om Alexander
mer eller mindre utförligt förekomma, så möter oss
med afseende på dem samma iakttagelse. Här
visar sig sålunda samma secundära ställning till
Pseudocallisthenes och samma grund till enskilda
olikheter, som hos Firdusi och Nizami. Att i öfrigt
sjelfva färgläggningen af det hela presenterar sig
olika hos de till religionen olika skriftställarna, bör
alldeles icke förvåna: hvar och en sökte att för sin
omgifning och efter sina föreställningar afpassa sin
framställning, ett förhållande, som just bevisar, att
denna saga var i Orienten icke mindre lefvande, än
i Occidenten. Så får det hela hos den
muhammedanske författaren en afgjordt muhammedansk
färgläggning, hos den judiske en judisk, liksom
medeltidens bearbetningar af Alexandersagan buro en
christen prägel. — Den enda anmärkningsvärda
afvikelsen från Pseudocallisthenes och således äfven
från alla de occidentaliska bearbetningarna[2] består
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
