Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pseudocallisthenes äfven vid de omnämnda orientaliska
berättelserna om Alexanders födelse visar sig hafva,
om ock på indirekt väg, influerat[1]. — Hvad de
christna orientaliska skriftställarna angår, så ansluta
de sig mycket närmare och påtagligare, än de nu
omtalade muhammedanska, till Occidentens
framställningar af Alexandersagan. Hit höra således
Moses från Chorene och de andra armeniska
författarna — den armeniska öfversättningen af
Alexanders historia hafva vi redan nämnt såsom den tredje
hufvudredactionen af Pseudocallisthenes —; vidare
Barhebræus (nemligen i hans arabiska Hist. Dynast.).
Äfvenså har den judiske författaren Josippon eller
Joseph ben Gorion i den bearbetning af
Pseudocallisthenes, som upptager hela andra boken af hans
på Hebräiska skrifna Judiska Historia, följt de i
Occidenten vanliga framställningarna, om ock vissa
delar af hans arbete stundom få en starkt
hebräiserande colorit. I enlighet med anslutningen till den
occidentaliska sagan låta också de nu nämnda
författarna Alexander vara son af Nectanebus. —
För öfrigt anse vi oss såsom vigtigt ännu böra
anmärka, att i Alexandersagan inträngt vissa rent
orientaliska elementer. Dessa utgöras förnämligast af
berättelserna om Alexanders uppsökande af
odödlighetens källa eller af paradiset och om hans förfarande
emot folken Gog och Magog. Dessa båda berättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
