Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - Pag. 30 (31)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
båda närmast följande verberna i vår text stå i 3
pers. plur., så hafva vi alltså här två olika
constructioner efter vårt verbum jubendi. <Ordet lsas
är säkerligen det grekiska uoy4oc. Eftersom det på
andra ställen i Syriskan nyttjas för att utmärka ett
verktyg, hvarmed stenar lyftas, kan det ej komma
af verbet t.
Den här, såväl som i Alexandersagorna i
allmänhet, framställda berättelsen om den uppresta
porten bar ett historiskt gifvet underlag att hvila
på. Denna port eller vall är icke en phantasibild,
utan något verkligt. Efter hvad dessa sagor
tydligen gifva vid handen, hafva vi nemligen att med
detta byggnadsverk förstå den bekanta och ännu i
dag i sina qvarlefvor tillvarande Caucasiska muren, en
ifrån Caspiska till Svarta hafvet utsträckt förskansning
— sådan som Chinesiska muren, Trajansvallen,
Dannevirke och den så kallade Djefvulsmuren i
Sydtyskland (jemf. Z. d. D. M. G. IX, 217) — uppförd
under långt förflutna tider, ovisst af hvem, för att för
culturländerna vara ett skyddsvärn emot de
nordliga barbarernas roflystna skaror. Redan Plinius
(Hist. Nat. VI, 12, 1) talar om Caucasiska muren
såsom ett ”ingens natura opus, montibus interruptis
repente, ubi fores obdit2e ferratis trabibus.” Af nyare
resande berättar Gmelin (i sitt arbete: Reise durch
Russland etc., Petersburg 1774, TIII, 12), att ifrån
fästningen Derbend löper rakt fram mot vester en
mur, om hvilken innevånarne påstå, att den skall
hafva räckt ända till Svarta hafvet, och de ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
