Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
nadsfulla sätt, och Polly var så tacksam för det
intresse han ofta visade henne, att hon snart
glömde sin första rädsla för honom, och öppet
visade sin tillgifvenhet genom alla slags små
förtroligheter, hvilket han mycket värderade.
Hon brukade följa honom genom parken, då
han om morgnarne gick till sitt kontor, talande
helt obesväradt med honom hela tiden, och sä-
gande "Farväl", med en nickning och ett leen-
de, då de skiljdes vid den stora porten. I bör-
jan brydde herr Shaw sig icke särdeles om hen-
nes sällskap, men snart saknade han henne om
hon icke kom, och tyckte att någonting friskt
och behagligt liksom lifvade hela dagen, om en
liten figur i grå kappa, med ett intelligent an-
sigte och en munter röst, och en liten hand,
som förtroligt lade sig i hans, följde honom ge-
nom den vinterliga parken. Då han kom hem
sent tyckte han om att se huru ett litet brunt,
lockigt hufvud höll vakt i fönstret, för att hafva
hans tofflor i ordning och hans tidning på sin
plats, och huru ett par snabba små fötter alltid
voro färdiga att springa alla möjliga små ären-
den. "Jag skulle önska att min Fanny vore
mera lik henne", sade han ofta till sig sjelf,
under det han gaf akt på flickorna, då de trodde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
