Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
för det intresse han visade. "Att sitta så här
med dig påminde mig om den sista tiden, då
jag brukade sitta hos honom, när han var sjuk.
Vi hade haft så roligt tillsammans, och det är
mig så kärt att tänka på den tiden när han lefde."
«Han var rysligt god, var han icke?"
«Nej, men han försökte att vara det, och
mamma säger att då är segern till hälften vun-
nen. Vi tröttnade ibland på att försöka, men
vi gjorde alltid nya föresatser, och bjödo till
att hålla dem. Jag lyckades icke så bra, men
det gick mycket bättre för Jim, och derför äl-
skade alla menniskor honom äfven."
’«Brukade ni aldrig disputera, som vi?"
«Åh jo, ibland; men aldrig kunde vi länge
vara onda, och gjorde alltid upp saken mycket
snart. Jim var vanligtvis den som kom först.
«Är vädret klart nu, Polly", frågade han, med
en så lustig och vänlig min, att jag icke kunde
låta bli att skratta, och då voro vi bums vän-
ner igen."
"Kunde han mycket?"
"Ja, jag tror det, ty han var mycket road
af att studera, och ifrig att snart kunna hjelpa
pappa. Folk brukade säga att han var en präk-
tig gosse, och jag var så stolt deröfver, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
