Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nog att hon skulle bli illa förkyld om hon icke
rätt snart blefve torr igen.
»Nåväl!» sade råttan med vigtig min, »ären
I alla färdiga? Se här det torraste som jag vet
att tala om. Jag får be er iakttaga en fullkomlig
tystnad, mina damer och herrar. Hören nu
på! Wilhelm Eröfraren, hvilkens sak gynnades
utaf påfven, åtlyddes snart af Engelsmännen
som saknade anförare, och som under sednare
tider blifvit mycket utsatta för inkräktningar
och förhärjningar, Edwin och Morcar, earlarne af
Mercia och Northumbrien. —»
»Huh!» sade papegojan, med en rysning.
»Förlåt mig», sade råttan, rynkande på pannan,
men i en ganska häftig ton, »var det ni,
som talade!»
»Nej, det var inte jag», svarade papegojan,
hastigt.
»Jaså, jag tyckte det», sade råttan; »alltså
fortsätter jag. Edwin och Morcar, earlarne af
Mercia och Northumbrien, förklarade sig för
honom, och till och med Stigand, den patriotiske
Erkebiskopen af Canterbury, fann det rådligt, —»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
