Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alina Frank : ur en skådespelerskas lif - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALINA FRANK. 129
öfver stycket, icke en enda ville han se. Han
ville icke gä ut dagen efter föreställningen. Det
var dock icke lidet långt på förmiddagen, då han
befann sig på en vandring i staden. Han kom
att gå förbi ett tidningskontor. Han stannade. Om
han likväl skulle kasta en blick i den tidning,
där han själf var ordinarie teateranmälare, men
där granskningen af hans skådespel anförtrotts åt
en annan tidningsman? Det kunde vara intres-
sant nog kanske att läsa hvad ställföreträdaren
skrifvit pa natten. Han måtte väl vara opartisk,
det vill säga taga författarens parti mot den oför-
ståndiga och orättvisa allmänheten.
Elof såg sig först omkring, om någon skulle
gifva akt på honom, och späjade därefter försig-
tigt genom glasdörren. Där inne syntes ingen
enda tidningsläsare. Han gick in, letade på disken
efter Dagsljuset, men fann det icke. Han läste
de andra tidningarna, hvar enda en, och fann i
alla riktigt nedriga recensioner. Alla förklarade
stycket misslyckadt. Det vore för långt, hette
det, för bredt, för oklart och tillkrångiadt. Det
saknade de oundgängliga vilkorem för ett drama-
tiskt arbete.
»Mår herrn illa?» frågade tidningssäljerskan.
»Ska’ det vara ett glas vatten?»
Elof rodnade, bleknade och vacklade, men
hakade sig fast vid disken och förklarade sig må
ganska bra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
