Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Från Yngve till Alrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLAND BRÄNNINGAR. 167
sluppit undan dödsfaran, tänker hon ej ett ögon-
blick mer därpå, utan fortsätter färden.
Och hemma ligger den gamle fiskaren, hvil-
ken för att rädda några medmänniskor var själf
nära att stanna på hafsbotten samt förlorade sin
största egendom, båten, enda medlet till lifsuppe-
hälle. Han är kanske dödssjuk, men jag är viss
om, att han icke klagar, fastän han ligger ensam
i den bofälliga stugan på den öde klippan, midt
bland bränningarna, omhvärfd af stormar och
häftets fasor.
Ser du, Alrik, dessa äro människor. För-
står du hvad det vill säga? Jag tror det kunde
löna mödan att varda rätt och slätt människa
och ej längre eftersträfva att vara »sällskaps-
människa», hvilket på sin höjd är blott en
dålig afart af slägtet Homo, kanske något ännu
sämre.
Du får ursäkta mina små afvikelser från
skildringen. De äro sannerligen icke främmande
för hvad jag har att meddela. Jag tänkte just
därpå, när jag satt i Corneliussons båt och såg
Jakobina hjälpa gubben med skoten, under det
hon talade om sin far på den öde klippan.
Men Corneliusson frågade ännu många gån-
ger efter briggen som hade synts utanför brän-
ningarna vid Svartskär. Jakobina blott skakade
på hufvudet, och da valkade den gamle batkarlen
sin buss helt oroligt. Om det var af blott van-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
