Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Från Yngve till Alrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLAND BRANNINGAR,
I 72
dig, men icke öfverensstämmer det med min
smak eller som jag hade väntat det här i skär-
gården. Han hade riktiga småstadsmöbler, soffa
och chiffonier i hvart och ett af de två rummen,
och på chiffoniererne har han radat upp en
mängd underliga småting, som han fört hem från
sina långresor, kinesiska gubbar som grina fas-
ligt illa, präktiga koraller, japanska koppar, tyska
dussinarbeten, mycket krimskrams, mest lappri-
saker, om också ett och annat föremål af värde.
Tillsammanstaget retar det mig, ty det skall na-
turligtvis föreställa något »civiliseradt», något rig-
tigt fint, och är således efterapadt och dumt.
Jag betraktade hällre taflorna på väg-
garne, ty de föreställa de olika fartyg, med
hvilka husets égaré seglat, och de faror för
hvilka dessa fartyg varit utsatta. Det är något
som lifvar sinnet, hela långa och sannfärdiga hi-
storier från sjön, erinringar om människokraft i
strid med en vredgad natur eller om glada, sol-
ljusa dagar i lugna farvatten, då styrman Olaus
stått vid relingen, rökt sin pipsnugga, skådat ut
åt den våta slätten och tänkt på den trånga
gatan mellan klipporna hemma i Bredgrund.
Bengtas mor kom ändtligen in för att taga
mot sitt främmande. Hon tycktes först hafva
dragit sig undan till köket för att där »kluta ut
sig», såsom Corneliusson plägar säga. Det är
en stilla kvinna med vemodig uppsyn, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
