Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sju frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strategiska järnvägar, riktade mot Tyskland. Ryssland å
sin sida fordrade av sin republikanske vapenbroder,
att han skulle ha ett års längre värnplikt än den
tyske »militaristiske» fienden. Nu hade Ryssland tre
och ett halvt års värnplikt, Frankrike tre års värnplikt.
Skulle man ej, tänkte man i Frankrike och Ryssland,
snart kunna besegra Tyskland. Man hade ju flera
soldater, och dessa hade en betydligt längre övningstid
än den tyska två-åriga. Europa kunde således vara
övertygat om, att om Tyskland komme i krig,
Frankrike under inga förhållanden skulle hålla sig fredligt.
Frankrikes lätt förklarliga lust att ännu en gång rycka
Elsass-Lothringen från Tyskland var en säker borgen
för kriget. På Balkan hade Bulgarien, Serbien,
Montenegro och Grekland tillsammans besegrat Turkiet.
Bulgarien vann den största segern och hade också
förlorat ofantligt mycket folk. Då det blivit alldeles
utmattat, kom det i strid med sina förra vänner, av
vilka serberna ryckte till sig det bulgariska
Makedonien. Det är därför som bulgarerna nu icke gå med
serberna.
Stormakterna Ryssland, Österrike, Tyskland och
Frankrike voro övertygade om att deras mellanhavanden
ej kunde lösas utan krig, om de också voro något
osäkra på tidpunkten, när ett sådant borde börja.
Alla sade sig naturligtvis icke önska krig och ville
också vid vissa tillfällen, att freden skulle
bibehållas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
