Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begagnande af omständigheterna ändock kunna få del
af vinsten; eller att den genom försummelse och lojhet
sätter sig ur stånd att häfda rätten, där den dock
tydligen borde det; och ett sådant beteende måste, hvad
man än vill till dess ursäktande säga, vitsorda ett
sofvande folksamvete, en urartad, dåsig, oädel folkkaraktär
samt därför ock vara otillrådligt och förkastansvärdt.
Men om så är: huru låter sig då härmed förena ett
förfarande, hvarigenom ett folk på förhand och en
gång för alla själfmant undanskjuter sin skyldighet
att pröfva sin ställning till förekommande fall? Ligger
icke till grund därför en missuppfattning af den rätt
det äger? Ty neutralitetsrätten innebär väl ändå icke
någon rätt för vare sig det stora eller lilla folket att
på förhand afsäga sig fullgörandet af någon plikt?
Till grund för den tydliga obenägenhet, Gustaf II
Adolf vid ofvan anförda tillfället visade att erkänna den
brandenburgske kurfurstens rätt till neutralitet, ligger
otvetydigt hans uppfattning af en denna långt
öfverordnad, det protestantiska kurfurstendömet åliggande
plikt att draga svärdet. Det gällde ju att värja
samtliga de protestantiska folkens trosfrihet mot »de
kejserliges», mot påfvemaktens förtryckande öfvermakt; och
detta mål var, borde åtminstone vara för både konungen
och kurfursten gemensamt. Huru kunde då den senare
ifrågasätta att genom en neutralitetsförklaring få
undandraga sig sin tydliga skyldighet? Huru vore det honom
möjligt att vilja ensamt å konungen kasta hela faran
af ett företag, hvars framgång dock skulle gagna äfven
honom och tillskynda honom fördelar, hvilka han
visserligen icke skulle vilja afsäga sig? Kräfde ej den
enklaste billighet, den vanligaste rättskänsla att den, som
gärna ville vara med om att skörda frukterna af striden,
också borde vara med om att genomkämpa den?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
