Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behärska Östersjön och afvisa en landstigning å våra kuster;
men vi skulle aldrig kunna hindra en rysk invasionshär
att sätta sig i besittning af öfversta Norrland och norska
Finnmarken, områden, hvilka vi äfven i lyckligaste fall
aldrig skulle återfå. Men först efter freden mellan
England och Ryssland skulle det fruktansvärdaste komma.
»Då skulle vid första bästa tillfälle vedergällningens
timme slå. En hopplös, förvirrad kamp, hekatomber af
lik; dagar färgade af blod, nätter belysta af eld», det
skulle bli resultatet af en sådan politik.
Slutligen upptager han ock till skärskådan
möjligheten för Skandinavien af en allians med Tyskland.
Men allt finner han tala häremot: Tysklands från oss
afskilda läge, dess obevekligt kringskurna område samt
numerära underlägsenhet i jämförelse med det mer än
halfva Asiens och Europas kontinenter behärskande ryska
folket. Om än så missbelåtet med en rubbning af
status quo å den skandinaviska halfön ligger Tyskland
dock alldeles för öppet för den ryska kolossen för att
vilja utsätta sig för risken af ett krig till vår hjälp och
under alla förhållanden kunna vi aldrig vänta något
understöd af tyska trupper på vår halfö. Till och med
om en tysk diversion skulle äga rum, kunna vi icke ens
därigenom hoppas att se den ryska norrlandshären
särdeles minskad, ty Polens moras gifva ryssarne mer än
en trumf på hand, antingen de föra ett defensivt eller
offensivt krig och tillåta dem att skicka en stor armé
mot norden utan fara att se sig synnerligen försvagade
i västern. Utan att ägna någon uppmärksamhet åt den
så uppriktigt af professor Karl von Stengel, en af tyska
rikets delegerade vid Haagerkongressen, i Deutsche
Monatsschrift för november 1901 uttalade öfvertygelse om
att slaverna äro tyskarnes bittraste fiender, en åsikt
som nog delas af många, finner han »den traditionella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
