Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke säga nej, då de unga själfva önska att göra sig
glada vid ett punschkalas! Hvilket drag af veklighet
inneligger icke i det svaret! Och då folkets
representation ifrågasatt förbud för ölutskänkning å lägerplatser,
där den värnpliktiga ungdomen skall vapenöfvas för
fosterlandets försvar, finna ämbetsmyndigheter, som
häröfver yttra sig, obilligt att förmena de unga denna
ölförbrukning, enär den för en stor del af dem redan
blifvit »ett behof». Om dessa unga redan hafva hunnit
så långt i bruket af en dryck, som århundraden igenom
gjort sig känd såsom ett farligt berusningsmedel, — vore
då icke väl på sin plats att just under vapenöfningstiden
lära dem att undvara den? Därmed skulle deras risker
att komma i beröring med strafflagen för krigsmakten
och med den allmänna strafflagen minskas, under det
att deras kroppskraft och själsspänstighet, enligt
erfarenhetens och vetenskapens samfällda vitsord, skulle vinna
därpå. Men nej — vår veklighet låter ej undantränga
sig: dess röst höres äfven i det administrativa tonfallet.
Och ehuru idrottsmannen å olika omräden för att ej
försvaga sin kraft vet att afhålla sig från äfven de små
alkoholdoserna, kan en regementschef afstyrka
alkoholförbudet på lägerplatsen för det manskap, som för de
mest maktpåliggande idrottsöfningar samlats dit, på
grund af det oegentliga i att utfärda ett sådant, »så
länge förtäring af liknande och ännu starkare drycker
förekommer i officers- och underofficers-messerna»; och
»att gå så långt», tillägger han, »som att ålägga
officerare och underofficerare att afstå från all förtäring af
spirituösa drycker under mötestiden, har man väl ej
tänkt sig». Man kunde fråga: än de själfva då? Skulle
de ej själfva kunna tänka sig att »gå så långt» som
att med ett ändamålsenligt och för alla gagnande
föredöme vägleda den ungdom, svenska folket anförtrodt åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
