Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvsrtill åter andra vilkoret är, att kroppen,
medelst gymnastiskt bestämda rörelser, till
alla sina delar, blifvit harmoniskt utbildad.
Inom den lefvande organismen är
mekanisk kraft alla delars progressiva och
öf-verensstämmande sträfvande, i lika tid och
rum, till en viss punkt. I räta linien
yttrar sig denna kraft, såsom högst. — Dernäst
är den kraft störst, som utgår ifrån rät
vinkel. — Full kraft kan, under samma tid,
blott hafva en enda direktion. Gifvas åter
tvänne direktioner åt en kraft, så försvagas
bådas verkan, och infaller emellan bådas
direktion, allt i mån af dessa krafters
inbördes relation. — Justesse vid rörelse är kraft
och hastighet i lika och samtidiga
förhållande till hvarandra, uttryckta med
gemensamt namn. — Vid all vapenföring kan kraft,
hastighet och rigtighet icke åtskiljas; enär
grundelementerna dertill utgöras af anatomi
och mekanik. — Den förras lagar åsyf.a här
sjelfbeslånd, den sednare kraft och
uthåil-ning. Menniskokroppc-n är sålunda en
ma-chin, som rör sig efter bestämnda
mekaniska lagar. Att den kan stå uprält, och ej
faller, beror ock, till en del, deraf, att dess
vinklar tjena hvarandra till stöd. —
Rörelse åter är en förändring af kroppens
ställning i sina vinklar, och utgår ifrån en viss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
