Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vinkel, tillika med klingans högsta bredd och
fästets sköld, gifva så få anfallspunkter på
sin kropp, att den, vid minsta rörelse i
diagonalen, är skyddad under parad, och i stöt
(emot anfallet) äga ännu större skydd
medelst den räta linien. — Huru detta är
möjligt förstå vi lätt, då man blott antar, att
tvänne stridande, för att alltid vara nära
till hands med sina vapen och för att
ständigt hafva känning af det läge, fienden
gif-ver sin klinga, både vid anfall och försvar,
beröra hvarandras vapen, och alltid söka
kortaste vägen mellan sig och motståndaren,
under angreppet, d. v. s. söka medelpunkten
af anfallslaflan genom räta linien, såsom
under- anfallet utgörande den enda sanna
betäckningen.
Med anfallstaflan förstå vi den delen
af fiendens kropp, som lättast kan angripas,
och således, framför andra kroppens delar,
måste försvaras. — Ju mindre anfallstafla,
ju mindre punkter behöfva då förvaras.
Men dessa punkter böra icke beräknas
efter den utsträckning, som i ett enda plan
faller på fiendens kropp, utan äfven efter
de afståndspunkter, som äro i anseende till
fiendens anfallsdelar. Det är således icke
nog, att kroppen så vändes till fienden, att
han mot honom visar den möjligast minsta
3 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
