Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
formen; men dess öfvcrvigt är, såsom vi
redan sagt, blott en foljd, och blir således
endast ett sjuktecken; den undervigtiga
grundformen är den felande; och i felet
ligger sjukorsaken. Härigenom tyckas de
ford-na begreppen, om en hela kroppen
genomgripande kraft och kraftlöshet (Stheni och
Astheni), blifva mindre säkra. Om vi
antaga att organismens fortgående beror af de
3 grundformernas samverkan till Ett enda
Helt, eller af konflikten mellan lif och
materia, eller den mellan olika krafter
fortsatta striden, — hvilket allt till sin idé
är detsamma —; så måste likväl
organismens helsotillstånd bero af dess delars
lik-stämmighet, och en sjuklig öfverkraft, hos
den ena delen, antyder en sjuklig svaghet
hos den andra; ty så länge verkan och
motverkan äro i normalt förhållande;
fortgår organismen, som ett harmoniskt Helt.
Det är således svagheten, hos den
undervägande delen, som, till en viss grad, gör
möjlig öfverstyrkan hos en annan , hvilken icke,
ifrån sitt första moment, kunnat tilltaga, om
den andra delen strax kunnat motverka den.
Enär så ej skett, framträder ojemnvigt d. v. s.
sjukdom. Således är det icke styrkan i
å-derhinnorna, som gör att blodet stockas åt
en viss del, ej heller är det sagdt att det
Ur en motsvarande svaghet i de närmast an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
