- Project Runeberg -  Almogens uti Savolax och Karelen Finska Familjenamn, betraktade i historiskt och arkeologiskt afseende /
13

(1872) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


afseende å sitt ursprung — af små smekord, hvilka, under
begreppet af „liten", uttrycka tillika ett slags
kärleks-och vänskapsförhållande, (man skulle i anledning häraf
kunna antaga att de redan tidigt blifvit tilldelta,
enhvar, i dess barnaår). De sluta sig derföre vanligtvis
alltid med den diminutiva ändelsestafvelsen nen, t. ex.
Kiiskinen (lill-girsen) af kiiski (girs), Kanainen
(lill-tippan) af kana (höna), Laulainen (lill-sångaren) af
laulan (jag sjunger) o. s. v. Med ett ord sagdt —
hvilket ord som helst (substantiva såväl som
adjektiva, verba såväl som partiklar) kunna sålunda i
finskan bilda ett slägtnamn, blott det försättes i
diminutivus, d. v. s. endast det lyktar sig medelst
slutstafvelsen nen. [1] Följden häraf blir naturligtvis att det
finnes ett oräkneligt antal såbeskaffade finska tillnamn,
vida mera än hvad det i Almanackan finnas såkallade
förnamn, eller kristningsnamn — ja det kan finnas flere
tusental, eller nära nog lika många som det i språket
finnes stamord. Hvad särskildt åter betydelsen eller
innehållet af dessa slags namn beträffar, så innefatta
de enkla naturbegrepp; och äro således icke af tvenne
ord, eller af tvenne begrepp sammansatta, såsom t. ex.
de Svenska namnen Bergqvist, Lindström, m. fl. [2]


[1] Uti några trakter, särdeles i Karelen, gör man likväl den
skilnad att manfolkets namn lyktar sig på nen, men qvinnornas
deremot på tar. Så att om sonen, liksom fadren, t. ex. heter Ikoinen,
heter dottern deremot Ikotar; ett ord uppkommet troligen
förmedelst en sammangjutning af slägtnamnen med ordet tytär, (dotter).
I stället för att säga Ikoisen tytär, säger man Ikotar. Såsom gift
antager qvinnan icke gerna mannens slägtnamn, utan bibehåller
vanligtvis sitt eget. D. v. s. sin faders familjenamn. Barnen
deremot (gossar såväl som flickor) erhålla fadrens, icke modrens,
slägtnamn.
[2] Ett eller annat undantag tyckes dock någongång förekomma,
troligen såsom en produkt från sednare tider, såsom t. ex.
Ikäheimonen, och Lappveteläinen, m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 8 22:56:52 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/allmognamn/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free