- Project Runeberg -  Almogens uti Savolax och Karelen Finska Familjenamn, betraktade i historiskt och arkeologiskt afseende /
45

(1872) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

hvaraf man således torde kunna sluta att förhållandet,
i detta afseende, borde ungefär vara detsamma — om
man ytterligare räknar 2000 år från Herodotus än längre
tillbaka, d. v. s. att för 4000 år sedan, Finnarnes
förfäder, såväl med afseende å språk som seder, torde
hafva bibehållit samma ståndpunkt. I sammanhang
härmed må vi nämna, att vi dessutom — i en annan
likaledes vetenskaplig afhandling, angående den Finska
Sampomyten — mer än tydligt ådagalagt att, med
undantag af Israeliterna, finnes det oss veterligen intet
folk i verlden som förvarar så vackra, och sanna, så
urgamla och anslående folkmyter, som — Finnarne;
ehuru dessa numera thyvärr, i sednare tider — skamligt
nog, blifvit med andra sånger — sammanblandade, och
förfuskade. Yid denna jemförelse finna vi vidare, hvad
dessutom alla länders och folkslags historie besannar,
nemligen att de såkallade slägtnamnen, eller
tillnamnen, äro troligen en sednare tids uppfinning — okänd
i fordna dagar, då (såsom man ser äfven af Herodotus),
jemte de enskildta (nominapropria eller personalia)
man endast begagnade sig af fadersnamnet
(no-mina patronymica) och folknamnet (nomina
gen-tilia). Men huru, och på hvad sätt, de skilda
folkslagen namngåfvo sina barn — torde deremot kanske vara
mindre utredt. *) Att detta dock skett medelst
någon högtidlig akt, eller under någonslags ceremoni, är
emellertid antagligt. Egyptierna och Araberna torde,
i likhet med Judarne och Israeliterna, hafva verkställt
det vid d. s. k. omskärelsen, med sina gossebarn; men
— när, och huruledes namngåfvo de sina flickebarn?
Hvarifrån fick t. ex. Johannes den idén, eller det in-

*) Väl talar redan Herodotus, på flere ställen, härom. Men
bruket var olika, hos olika folkslag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 8 22:56:52 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/allmognamn/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free