Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Världskrigets verkan på förhållandet mellan könen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
ALLSEGRAREN
pade av ovis samhällshjälp. I denna kallnade värld
måste de späda livsämnena förfrysa. En frostnatt
i lövsprickningen märker skogen för en hel sommar.
En och annan kvinna inser vidden av denna
världsolycka. Hos oss har Anna Lenah Elgström
med helgad tunga talat om helgerånet, som begås när
barn födas av mödrar icke lyckliga över deras
födelse. Redan i krigets första månader talade en
Amerikas kvinnliga diktare sålunda i de oföddas
namn: »I krigets moderliv varda vi undfådda, med
krigsgudens tecken varda vi märkta. I diken bli vi
till genom lustgalna krigare, som gripit skrikande
kvinnor. Av utskum, veklingar och sjuklingar bli
vi avlade. Vi få livet genom makars stulna möten,
makar druckna av trötthet, skräck och sorg. Av
själar bedrövade intill döden bli vi födda, vi dia
hatfyllda bröst. Hämnd blir vårt dagliga bröd,
blodbrunst vår näring. I våra kroppar bära vi märken av
krigsdjurets klor, våra hjärtan bli tunna och hårda
som svärdsblad. År från år nödgas vi med bräckliga
kroppar och krympta själar gälda edert ’ärofulla
fosterlandssinne*, vi de ofödda, som ropa till eder
ur krigets moderliv I»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
