Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Kvinnornas fredsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNORNAS FREDS VERK 159
Vid detta års kongress behandlades krigets
inverkan på kvinnorna ur rashygienisk, ekonomisk och
social synpunkt; de medel med vilka man kan
övervinna hindren för folkens ömsesidiga förståelse;
kvinnorösträtten i samband med kvinnans
framtidsuppgifter och slutligen återställelsen.
Ett betecknande moment vid denna kongress
var det föredrag, en man — icke en kvinna I — höll
om Bertha v. Suttner, den outtröttliga krigarinnan
mot kriget.*
Det var den österrikiske diktaren Stefan Zweig,**
som bekände sin och sin samtids skuld att ej i tid
hava lyssnat till Bertha von Suttners profetiska
stämma. Med värme och vördnad tecknade han den
stora kvinna, som länge ensam — och hånad in
i det sista — stred mot kriget. En kvinna, i vars
anda allt arbete för freden måste ske och vars namn
aldrig skall glömmas i historien om fredens
tillkommelse.
Vid kongressen fick man av en österrikiska veta
att 300,000 kvinnor i hennes land enat sig i
demonstrationer för freden. Dessa — och liknande —
tecken till uppvaknande bland stridslandens kvinnor
ge den rätta belysningen åt kongressens resolutioner.
Den första gällde alla folks självbestämningsrätt vid
* Se min Verdandiskrift, Två föregångerskor
i kriget mot kriget.
** Hans dramatiska dikt Jeremias är en enda
upphöjd anklagelse mot krigets anda, av vilken Zweig lidit
djupare än de flesta på centralmaktsidan. Han var nämligen
Verhaerens vän och översättare. Belgiens öde blev för
honom både en sorg och en skam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
