Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Kvinnans själstillstånd under världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om massuggestion, för vad som endast är sund,
naturlig kraftutveckling. Mot en stenhård mur studsa
alla mina försonande inlägg. Den vekaste av dem
alla, en känslig konstnärsnatur, som älskat och
beundrat dessa grannfolk, dem hon nu önskar
utrotade från jorden, hon har ej ord nog starka för sitt
förakt och hat.»
Från Frankrike ha svenskor lämnat alldeles
liknande skildringar.
Att flertalet kvinnor inom de stridande landen
tills vidare hålla folkhatets brand vid liv är ett
faktum, som delvis måste ses i samband med ett
under krigets inflytande sjukligt förändrat
själsliv. Man behöver ej tänka på de kvinnor,
vilka sett sina män och söner dödas inför sina ögon,
sina hem nedbrännas, sina späda barn försvinna
eller dö under flyktens elände; som själva under
alla slags dödsfaror — från fiendens som sina
landsmäns eld, från luften som vattnet — lyckats
undkomma; som under alla dessa fasor fött barn för
att snart åter mista dem; som blivit kastade från
välstånd den ena dagen till tiggeri den andra; som
på mångfaldiga sätt blivit sårade i sin blygsamhet
och andra sina kvinnliga instinkter; som blivit
våldtagna av fienden och nödgats bära den förhatade
bördan av ett sålunda tillkommet barn; som sett
sina gamla föräldrar skälva, under andliga och
kroppsliga kval. Dessa kvinnor — från alla
områden, där kriget rasat — äro nu antingen döda
eller själssjuka, eller tungsinta för livet. Eller, om
de återfått kraften att leva, äro de antingen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
