Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Unga tempeltjänare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNGA TEMPELTJÄNARE 135
visst parti utan en strid m o t alla partier. De avsky
partidogmen, att en orättvisa kan hatas bort. De veta,
att »lyckoläran» aldrig ordat om den enskildes små
nöjen, ej ens om hans stora lycka utan om uppgiften
att — oberoende av trosbekännelse, kön och stånd —
frigöra vars och ens själsliga krafter. Människan får
aldrig offras för medborgaren, detta var såväl Fichtes
som Wilhelm v. Humboldts lära. Den senare säger:
»För att skydda medborgarnas säkerhet måste staten
förbjuda eller inskränka endast de handlingar, vilkas
följder kränka andras rättigheter, vilka utan eller
mot deras medgivande minska deras frihet eller
deras egendom eller i fråga om vilka detta med
sannolikhet kan befaras... Men varje större eller
ur andra synpunkter gjord inskränkning av den
personliga friheten ligger utanför statens
verksamhet.» Men båda lade till denna lära en annan: att
människan först då är en hel människa, när
individen kan offra sina enskilda mål för det hela, som är
mänskligheten eller den del av denna, som är
fäderneslandet. Visserligen, menade båda, kan staten i vissa
fall behöva tvång såsom uppfostringsmedel, men
statens m å 1 är att göra sitt tvång obehövligt. Fichte
pekar på Jesus och säger, att hans mål var’att befria
och fostra människan ej för det som är men för det,
som evigt varder, med andra ord: att dana
människosläktet till hela människor. Fichte trodde, som vår
E. G. Geijer, att »envar kan göra något bättre än
andra». Men Geijer som Fichte torde ha blivit
betänksamma över det bruk denna demokratiens grundtanke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
