Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den helige andes tempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
ALLSEGRAREN
arbetarfrågor, nykterhets- och J)ildningsfrågor,
sjukoch understödsfrågor såsom radier, vilka alla äga
en gemensam medelpunkt: det nya släktet.
Vi leva ännu i ett samhälle, där fäder och mödrar
underhålla sig genom att stympa barn och åtminstone
låta dem tigga. I skräck för misshandel, om de
tomhänta återvända till rövarkulan de kalla hem, lära de
sig snart lögnens alla tonarter, snart även tjuvnadens
alla konster. JDe tillskapade missdådarna — liksom de
tillskapade krymplingarna, konstmakarna och
skökorna1 — äro ej för vår tid nya företeelser. Men att
de uppträda ännu i vår tid ar hjärteförlamande. I
en världsstad finnes t. ex. skolor för tjuvar. I många
hem på land som i stad se barnen hemska syner i de
kyffen, där superi och spel, slagsmål och skörlevnad
tillhöra vanorna. Även i goda hem medför
trångboddheten den andliga och kroppsliga smuts, som
även vakna föräldrar ej kunna hämma.
I hem som skolor ger rätten att aga ej sällan de
perversa drifterna utlopp. Exempel bjudas i Gustaf
Ullmans T r o n d, i Elf Norrbos M i s e r é r e och många
andra. De »varningar», som föräldrar eller lärare
mottaga, hämna dessa sedan på barnen, då de åter
fä dem i sina händer. ,Ty de flesta undersökningar
sluta så, ätt föräldrar eller lärare varnas — och
kunna fortsätta sin misshandel. Senast i år har
pressen meddelat om en faders misshandel av sin lilla flicka
och om en annan av sin fader förförd liten dotter. Det
1 De, som vilja in i dessa fasor, böra taga kännedom om de
fakta, som den tyska sjuksköterskan Henriette Arendt framlagt.
För att hon skulle kunna fortsätta sin verksamhet, gav diktaren
Paul Heyse henne en del av sitt Nobelpris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
