Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. J. L. Almqvist såsom nyromantiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oberoende infall för ögonblicket“. Kan man tala om snillrika
paradoxer, så bör t. ex. Företalet till Skapelsen
hänföras under denna kategori. Idéerna äro originela, den
dialektiska förmågan är stor, men hvad meningen
egentligen är med alla dessa fantastiska hypoteser och
deduktioner är svårt att ta reda på. Hela verlden är en
marionett-teater, sedd genom ironiens glasögon. “Numera har
jag icke något ändamål — — — jag finner det mer och
mer, jag har icke något. Jag glömde snart verldshistorien
och afsigterna med den, fann angenämare att jaga
och dricka mjölk, och gör så änn’.“ Detta är resultatet,
man lemnas åt Guds försyn på ett villande haf och får
reda sig bäst man kan. “Men ibland oss är icke fråga
om annat än en rolig afton" — upplyser herr Hugo
Hamilkar, sedan någon förstämning följt på Skönhetens
Tårar, der det bland annat heter: “denna tår (gjuten af den
förföljda himmelska nymfen Astartes) denna tår är verlden,
hvari du bor, min vän“. Rentaf öfversvinneliga
haranger saknas ej; om borgfruns mystiska död genom
doftet från “olyckans ros“ yttras: Ingen af oss alla
förstod skönheten eller krafterna i dess rike, dess
underjordiska rike. Men vi blefvo mera kunniga, när vi
erforo en hög, förträfflig, sträng och förståndig qvinnas
öde. — — — Med fullkomligt lugn och sans blef hon
fattad af det skönas obeskrifbara makt, dukade under
derför och blef upplöst såsom ett förvånande offer.“ —
Tankarnes klarhet tyckes här vara upplöst i en förvånande
töcknighet, men just detta “in’s Blaue hinein“, denna
dunkla naturfatalism var ju nyromantikernas älsklingstema,
hvaröfver ändlösa variationer utfördes. Lifvet var en dans
i månskenet, en “trollring“, der sanning och lögn
behandlades à la Bosko. Att konstnärssamvetet lät höra sin
röst hos skaparen af Jagtslottet, förspörjes redan af
Juhani harmfulla ord under den poetiskt sköna scenen i
grufvans schakt. “Jag teg, ty jag hade intet att berätta er.
Jag kunde känna att ert kram var ett intet, men jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
