- Project Runeberg -  Rosen i blomning /
23

(1877) [MARC] Author: Louisa May Alcott Translator: Bertha Sandlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23

tycker jag mig ha observerat, och detta är troligen
orsaken, hvarföre du slår så särdeles an på mig."

"Af alla besynnerliga gossar är du den besyn-
nerligaste, Mac! Menar du verkligen, att du alls inte
tycker om eller frågar efter flickor?" frågade Rosa,
mycket road af denna nya egenhet hos hennes lärde
kusin.

"Ja, visst menar jag det: jag har ej lyckats finna
mer än två arter: bullersamma och stilla. Jag före-
drager de senare, men i allmänhet taget frågar jag
ej efter någon af dem mer än jag frågar efter flugor
eller mygg, det vill säga så vida de ej besvära mig,
då skulle jag vilja slå etter dem och jaga bort dem,
men då detta ej går an, drager jag mig undan och
gömmer mig för dem."

Rosa lutade sig tillbaka i stolen och skrattade
så att tårarne kommo henne i ögonen. Det var så
löjligt att höra Mac sänka rösten till en förtrolig
hviskning vid de sista orden och se honom le med
brottslig tillfredsställelse vid minnet af de plågoandar
han sålunda undflytt.

Skratta inte, ty det är rena sanningen, det för-
säkrar jag dig. Charlie tycker om dem, och de
skämma bort honom; Steve följer naturligtvis hans
exempel. Archie är en vördnadsfull slaf, när han
ej kan komma undan. Hvad mig beträffar, lagar jag,
så vida det är möjligt, att slippa komma i beröring
med dem, och när jag någon gång blir narrad i fäl-
lan, så håller jag lärda föredrag eller talar döda
språk med dem, tills de springa så långb vägen räc-
ker. Någon enda gång händer det att jag träffar på
en förståndig flicka, och då komma vwvi förträffligt
öfverens.’’

<Sorgliga: utsigter för Phebe och mig,” suckade
Rosa, försökande att hålla sig allvarsam.

’Phebe tyckes vara en af de stillsamma. Jag
vet, att hon är förståndig, annärs skulle du aldrig
ha frågat efter henne, och jag kan se, att hon är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:08:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alrosen/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free