Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Just vid denna tid började tant Peace att tyna af
och gick: snart helt lugn och stilla bort att förena
sig med den trolofvade hon så länge hade väntat
på. Ungdom och skönhet tycktes på ett oförklarligt
sätt återvända till henne och smycka det döda ansigtet
med dess förlorade behag, och allt det romantiska
i hennes förflutna. lif qvarstod i de efterlemnades
minne. Tvärtemot det vanliga förhållandet med äldre
qvinnor, hade hon valt de flesta af sina vänner bland
ungdomen, och vid" begrafningen lemnade de grå
hufvudena plats för den skara unga flickor, som
prydde den milda gamla qvinnan till hennes sista
hvila, buro hennes bårtäcke och öfverhöljde grafven
med de hvita blommor, som hon aldrig hade fått bära,
medan hon lefde,
När begrafningen var förbi, var tant Plenty så
ensam och öfvergifven, att Dr Alec ej ville lemna
henne; och Rosa var glad att få afbörda något af
sin tacksamhetsskuld till sin ungdoms moderliga vår-
darinna genom alla dessa små tjenster och ömhets-
betygelser, hvilka trösta långt mer än några ord förmå.
Men tant PlentyY, som hela sitt lif igenom blott
lefvat för andra, uppreste sig emot denna kärleks-
fulla uppoffring och fann snart styrka i sin egen
samna fromhet, tröst i arbetet, och förströelse i den
vård hon egnade tant Myra, hvilken var en förträfflig
patient, ty hon dog aldrig och blef heller aldrig frisk.
Och sålunda kom slutligen. det ögonblick, då de
resande med lugua samveten kunde begifva sig af;
och på Rosas adertonde födelsedag begaf hon sig,
åtföljd af Dr Alec och sin trogna Phebe, ut i verlden,
för att se och studera allt det stora och sköna, som
finnes till för oss alla, om vi blott veta, huru vi
skola begagna oss och njuta deraf.
Phebe blef satt i de bästa skolor att studera
musiken; och medan hon med glädje och ihärdighet
utbildade sin härliga röst, ströfvade Rosa och hennes
onkel omkring på det angenämaste sätt, tills två år
hade förflutit som en dröm, och de hemmayarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
