- Project Runeberg -  Rosen i blomning /
54

(1877) [MARC] Author: Louisa May Alcott Translator: Bertha Sandlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



BA ;

lof att lägga oss i saken och räcka stackars gamle
Steve en hjelpsam hand.”

(Det bästa vi kunna göra är att laga det pojken |
blir gift så fort som möjligt."

Men, min kära bror, han är ju inte mer än
tjugutre år ännu," började doktorn, liksom om han an-
såge broderns förslag alldeles orimligt. Men plöts-
ligen förändrades hans min, och han tillade med ett |
vemodigt leende: "Ack, jag kom ej att tänka på huru
mycket man kan hoppas och lida äfven vid tjugutre
års ålder."

«Och bli en så mycket förträffligare man, sedan
man modigt och ståndaktigt genomgått det," sade
onkel Mac, med handen på broderns skuldra och den
uppriktigaste beundran i blicken. Derpå tillade han
frågande, då hans tankar återvände till de unga och
deras intressen:

Du är väl ej af samma åsigt som Clara, an-
gående en viss sak, kan jag tro?"

"Nej, visst inte; min flicka måste ha den allra
bästa, och Claras uppfostran skulle vara i stånd att
förderfva ett helgon," svarade Dr Alec: häftigt.

"Men vi skola finna det svårt att låta vår lilla
Rosa gå ur familjen. Hur skulle Archie passa?
Han har fått en god uppfostran, och är allt igenom
en förträfflig pojke."

. Bröderna hade nu dragit sig tillbaka till bibliote-
ket och voro alldeles ensamma, likväl sänkte Dr
Alec rösten, då han med öm oro yttrade:

"Du vet, att jag ej tycker om, att kusiner
gifta sig med hvarandra; jag är derföre i ett stort
bryderi, min kära Mac, ty jag älskar flickan som om
hon vore min egen, och jag vet, att jag ej skall
kunna gifva henne åt någon man, som jag ej fullkom-
ligt känner och litar på. Det tjenar förstås till in-
genting, att vi göra upp planer, ty hon måste dock
välja för sig sjelf, och likväl önskar jag så innerligt,
att vi kunde få behålla henne ibland oss, så att en af

KESE

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:08:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alrosen/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free