- Project Runeberg -  Rosen i blomning /
57

(1877) [MARC] Author: Louisa May Alcott Translator: Bertha Sandlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RR en

57

Hon gör hvad som helst för att behaga dig,"
sade onkel Mac med full öfvertygelse, ty tjugufem års
sammanmlefnad med en mycket prosaisk hustru, hade
beröfvat honom nästan all poesi.

"Det tjenar, som jag redan sagt, till ingenting,
att vi göra upp planer, och jag tänker aldrig lägga
mig i saken, annat än som rådgifvare, om jäg blir
tillfrågad; men om jag skulle välja bland pojkarna, så
skulle jag vara mest böjd för min gudson,’" svarade
Dr Alec allvarligt. |

«Hvad, min Fula Ankunge!" utropade onkel Mac,
högligen förvånad.

«Du kommer väl ihåg, att det blef en svan af
den fula ankungen, Jag har alltid hållit särdeles af
den pojken, derföre att han är så genomhederlig och
så originel. Kärf som ett omoget äpple nu, men frisk
och oskadad allt igenom och behöfver blott litet tid
på sig, för att mogna. Jag är öfvertygad om, att
han kommer att bli ett förträffligt exemplar af släg-
tet Campbell."

"Mycket förbunden, Alec, men det kan då aldrig
bli något utaf. Han är en bra pojke, och kommer
kanske nog en gång att utföra något, som vi kunna
vara stolta öfver; men inte är han passande till man
åt vår Rosa Hon behöfver någon som kan sköta
hennes förmögenhet, när vi en gång äro borta; och
dertill är Archie rätta mannen, lita på det.”

Den fördömda förmögenheteni" utropade Dr
Alec, häftigt. "Jag vill, att hon ska bli lycklig, och
jag bryr mig inte om huru snart hon blir af med sina
penningar, om de ständigt skola hänga som en qvarn-
sten kring halsen på henne. Jag försäkrar dig, att
jag fruktade tanken på denna tid så mycket att jag
höll henne borta så länge som möjligt och darrade af
fruktan, ’så snart en ung man närmade sig 088, me-

"adan vi voro ute. Det var nära deran ett par gånger,

men hon undkom lyckligt, och nu är det snart lika
illa igen, att döma af aftonens ’succés, som Olara
kallar det. Gud vare lof, att jag-znte har flera dött-
rar att hålla reda på!"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:08:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alrosen/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free