- Project Runeberg -  Rosen i blomning /
85

(1877) [MARC] Author: Louisa May Alcott Translator: Bertha Sandlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

85

Nej, jag har lofvat onkel att vara måttlig i
mina nöjen, och jag måste hålla mitt löfte. Jag är
så frisk nu, att det vore mycket dåraktigt at mig
att gå och göra mig sjuk och oroa honom, för att
inte nämna förlusten af min ’skönhet’, som du är nog
artig att kalla det; ty den beror nästan helt och
hållet af helsan, som du vet."

«Men "det roliga börjar inte förr än efter supéen.
Det kommer att bli någonting utmärkt, det försäkrar
jag dig, och vi ska få lika lifvadt som sist hos Emma."

<«<Ja, då vill jag visst inte stanna; ty jag blygs
för mig sjelf, när jag tänker på ett sådant lif der
var och huru allvarsam onkel såg ut, när han släppte
in mig klockan tre på morgonen, alldeles utschasad,
med trasig klädning, värkande hufvud och så trött,
att jag knappt kunde stå på fötterna, samt ingen
annan vinst af mitt fem timmars ansträngande arbete,
annat än fickan full af karameller, pappersblommor
och en narrkåpa af silkespapper. Onkel rådde mig
att sätta den på mig och gå och lägga mig, ty jag
såg ut, sade han, som om jag varit på en fransysk
maskeradbal. Jag vill aldrig mera utsätta mig för
alt få höra honom säga något sådant och aldrig tän-
ker jag heller mera låta öfverraska mig af daggry-
ningen i ett dylikt tillstånd.”

«Men hvad var det egentligen för farligt; mammä
hade ju ingenting alls deremot, och jag följde hem er
båda, innan det började dagas. Onkel är så öfver-
drifvet nogräknad i sådana saker, att du alls inte bör
fästa dig dervid; vi hade ju så hjertans roligt, och
inte ha vi lidit något deraf, efter hvad jag kan finna.

<Jo, det ha vi visst, hvarenda en af oss! Tant
Clara har ännu inte blifvit bra från sin förkylning;
jag sof hela följande dagen, och du såg ut som en
hamn, ty du hade varit på bal hvarenda qväll i flera
veckor, tror jag.” :

<Åh, prat, det är litet hvar under brinnande
säsongen, och du skall nog också snart bli van der-
vid," sade Charlie, ifrig att få henne med sig; ty

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:08:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alrosen/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free