Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
"Fråga inte efter dina handskar, Steve; håll
bara i tills hon kommer fram,’ ropade Charlie, tn-
der det att Jamie, som var alldeles utom sig af för-
tjusning, ställde sig upprätt och började ropa: "Phebe,
Phebe!" oaktadt alla moderns försök att tysta ner
honom.
Äfven den store mannen klappade i händerna,
och Rosa kunde ej låta bli att skratta riktigt godt,
då hon vände sig om och såg Archie, hvilken slut-
ligen tycktes lemna fria tyglar åt sin hänryckning,
och stampade så mycket han förmådde.
Sålunda måste Phebe komma’ fram, och hon stod
der ödmjukt bugande, med ett uttyck af rörelse i
sitt ansigte, som visade huru glad och tacksam hon
var. Plötsligen blef allt tyst, och då, liksom om hon
helt hastigt blifvit inspirerad af tanken på hvad som
fört "henne dit, blickade hon ned på alla de vänliga
ansigtena framför henne, utan ringaste tecken till
fruktan eller oro, och sjöng den aldrig gamla sången:
"Hem, 0 ljufva hem," som så hade rört familjen
Campbell den första julafton hön och Rosa tillbragte
under deras tak.
Denna sång gjorde ett gripande intryck, ty
det var något outsägligt rörande i anblicken af
denna unga qvinna, hvilken med sin herrliga stämma
sjöng om "hem" för dessa arma små, som ej egde
något hem. Och Phebe gjorde sin sålunda framstälda
vädjan till de bättre lottades hjertan nästan oemot-
ståndlig, i det hon, då det sista ljudet af sången bort-
dog, "halft omedvetet framräckte båda händerna med
en bedjande blick och åtbörd.
Detta var en hjertats ingifvelse, som alltid med-
för sin verkan; så äfven här, ty de fulla börsarna
började tynga i fickor, som annars ej så lätt öppna-
des; ögon, ovana vid att gråta, fyldes med tårar och
af de små fader- "och moderlösa fickorna blef en
mycket rörande syn för fäder oeh mödrar, hvilka
lemnat sina små döttrar tryggt sofvande i det lugna
hemmet. Detta allt märktes tydligt af den oafbrutna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
