- Project Runeberg -  Rosen i blomning /
137

(1877) [MARC] Author: Louisa May Alcott Translator: Bertha Sandlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

137

Rosa att följa henne, hvilket denna gjorde med ett
oroligt uttryck i sitt ansigte, och oviss om hennes
talan hade gagnat eller skadat den sak hon hade på
hjertat.

Hon blef mycket lugnad, då hon hörde Phebes
röst inifrån biblioteket; ty Rosa var öfvertygad att,
om de blott hade onkel Alec på sin sida, så skulle
allt gå bra. Men molnet sänkte sig ånyo, när de
kommo till frukostbordet: ty Phebes tunga ögonlock
och bleka kinder sågo alls icke uppmuntrande ut, och
Dr Alec var så allvarlig som en domare och kastade
då och då frågande blickar på Rosa, som om Kan var
nyfiken att veta huru hon tog saken.

Det var en mycket otreflig frukost, ehuru alla
bemödade sig att bibehålla. sitt vanliga utseende och
talade ’om gårdagens tilldragelser med så mycket in-
tresse som möjligt. Men det gamla lugnet hade blifvit
stördt genom ett enda ord, liksom den sten man kastat i
ett stillastående vatten, ännu långt efteråt förråder
sig genom de’ ringar den frambringat på ytan vidt
och bredt omkring. Under det ätt tant Plenty "öf-
vervägde saken i sitt sinne", slog hon omkull nästan
allt: hvad hon vidrörde och anstälde sorgliga förödelser
på tébrickan; Dr Alec läste helt ifrigt sin tidning;
Rosa, som hade saltat i stället för söckradt på sin
välling, åt den helt tankspridt, och tyckte, att allting
nu smakade så bittert; och Phebe; hvilken med möda
sväljt ner. sitt té och en skorpa, ursäktade sig att
hon steg upp, samt lemnade rummet, fast besluten
att ej bli ett trätofrö i denna familj, som blifvit henne
så kär.

Så fort dörren var stängd efter henne, sköt Rosa
bort sin tallrik och gick att titta öfver onkel Alecs
tidning med ett så bedröfligt utseende, att han genast
lade bort den.

"Onkel, detta är en allvarsam sak, och vi; måste
genast taga oss den an, ty du är Phebes förmyn-
dare och jag är hennes syster,’ började Rosa med
mycken högtidlighet, "Du har ofta blifvit bedragen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:08:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alrosen/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free