Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
Rosa hade ej mycken tid öfrig att göra sig reda
för de nya känslor hon erfor; ty Mr Takio kom ge-
nast fram och afbördade sig sina nyårsönskningar
med en komisk blandning af kinesisk artighet och
Amerikansk tafatthet; och innan han ännu fattat sin
hatt, för att begifva sig af, ropade Jamie med hög-
ljudd beundran: 5
«Se der kommer en till! Ah, så fin hun är!”
Nu kom den ena visiten efter den andra under
flera timmars tid, och damerna uppfyllde troget sina
pligter som artiga värdinnor, ända till sent på afto-
nen. Då begaf sig tant Jessie hem, med en mycket
sömnig” liten son till följeslagare, och tant Plenty,
som var alldeles förbi af trötthet, gick till sängs.
Dr Alec hade kommit hem i god tid; men tant Myra
skickade och bad honom ändtligen genast komma
till henne, och han hade helt godmodigt lydt denna
- hennes kallelse. Han var nu mera ej ovan vid dy-
lika bud; ty sedan Mrs Myra försökt sig i alla möj-
liga olika sjukdomar, hade hon slutligen stannat vid
hjertlidande, såsom den sjukdom, hvilken bäst var
egnad att hålla hennes vänner i ett kroniskt tillstånd
af oro, och sålunda skickade hon litet emellan bud,
att hon höll på att dö. Man vänjer sig dock slut-
ligen vid allt, och derföre blef doktorn ej mera för–
skräckt, när dylika bud kommo, men gick alltid oför-
dröjligen till henne och föreskref något oskadligt läke-
medel med det mest beundransvärda allvar och
tålamod:
Rosa var trött, men ej sömnig, och ville tänka
på ett och annat; i stället att gå och lägga sig, satte
hon sig derför framför brasan i biblioteket att
vänta på onkel Alec, och kanske äfven på Charlie,
ehuru hon ej väntade honom så sent.
Tant Myras hjertklappning måtte ha varit ovan-
ligt svår, ty klockan slog tolf, innan Dr Alec kom
igen, och Rosa ämnade just ’slita sig ifrån sina dröm-
mar, då hon plötsligen hörde ett famlande på sals-
dörren. Hon sprang upp och sade till sig sjelf:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
