Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
nämnandet af onkelns namn lugnat honom ett ögon-
blick, begaf han sig till dörren, med en osäkerhet i
gången, som skulle ha förrådt det skamliga förhål-
landet, om ej hans tal längesedan gjort det. Men
innan han nådde dörren, hördes ljudet af vagnshjul,
och då stannade han tvärt, lutade sig emot väggen
och lyssnade med en min af både oro och munterhet.
«Brutus har slitit sig lös," ropade han, "nu står jag
der vackert. Jag kan omöjligt gå hem, så yr ihuf-
vudet, som jag är. Det är kölden, Rosa, ingenting
annat än kölden, det försäkrar jag dig, och en för-
kylning, jaha en förkylning. Hör på! låt en af de
der karlarna låna mig sin arm, — det tjenar ingen-
ting till att försöka få tag i det der fördömda häst-
kreaturet. Hvad mamma skall bli förskräckt, tycker
jag, när han kommer hem ensam,” och med samma
klanglösa skratt som förut, famlade han efter dörrlåset.
Nej, nej, låt dem inte se dig! Låt ingen men-
niska veta det. O Charlie, hur kunde du göra detta!
Hur kunde du det, då du lofvade mig?" Och glöm-
mande sin fruktan för den känsla af blygsel och ån-
gest som bemäktigade sig henne, sprang hon fram
till. honom, ryckte hans hand från låset och yred om
nyckeln, derefter, liksom om hon ej kunde uthärda att
se honom stå der med detta uttryckslösa leende på
läpparna, sjönk hon ned i en stol och betäckte an-
sigtet med händerna. 5
Utropet, den oväntade handlingen och mer än allt
åsynen af det nedböjda hufvudet, skulle ha gjort
stackars Oharlie nykter, om - det ej redan varit för
sent. Han såg sig omkring i rummet med en ir-
rande, förtviflad blick, som om han sökte fasthålla
sitt förnuft, hviket så småningom tycktes öfvergifva
honom, men den hastiga omvexlingen från köld till
värme, det öfverretade tillstånd hvari han befann sig
och de många skålar han tömt under dagens lopp
hade gjort hvad de kunnat, ochnu var ingen återväg
möjlig. Utstötande ett stönande öfver sitt misslyc-
kade försök, vände han sig om och kastade sig fram-
art men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
