- Project Runeberg -  Rosen i blomning /
253

(1877) [MARC] Author: Louisa May Alcott Translator: Bertha Sandlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

233

till Udden med någonting. åt de stackars små. Tant
Plenty strödde frikostigt ut pepparkakor ibland dem;
tant Jessie sydde förkläden åt dem dussintals, tant
Jane "höll ett vaksamt öga’ på sköterskorna och tant
Myra lemnade ett så rikligt bidrag i medikamenter,
att dödligheten skulle ha blifvit oerhörd om icke Dr
Alec hade lagt embargo på dem. För honom var
detta ställe den käraste ort på hela jorden, och detta
var ej så underligt, då han var den som gifvit idéen
dertill, ehuru han gaf Rosa all hedern deraf. Han
var ofta der, och hans ankomst helsades alltid med
jubelrop, då barnen samlades omkring honom från alla
håll: krypande, springande släpande sig fram på kryc-
kor, eller burna på sköterskornas armar, hvilka de
med glädje lemnade för att få sitta på onkel Dok-
torns" knä; ty detta var den titel hvarmed han all-
tid nämndes bland dem.

Han föreföll vid sådana tillfällen föga äldre än
dessa hans små lekkamrater, ehuru det lockiga huf[-
vudet började gråna; — och den munterhetsom upp-
stod när han kom, gjorde mera godt än någon medi-
cin åt barn, som aldrig förr lärt leka. Det var ett
allmänt gängse skämt, att den af de fyra bröderna,
som förblifvit ungkarl, hade den största familjen och
var den bästa familjefadren af dem alla, ehuru onkel
Mac gjorde hvad han kunde åt saken och höll tant
Jane i en beständig oro genom sina ofta återkom-
mande förslag att adoptera de dugtigaste pojkarna och
de vackraste flickorna, för att skaffa henne ett nöje
och en sysselsättning. k

En gång var hon verkligen nära att råka illa
ut i den vägen, och som den sannskyldige denna
gång var hennes son och ej hennes man, tyckte hon
sig riktigt kunna taga sin skada igen för all den för-
skräckelse hon utstått, och gaf honom derföre en dug-
tig lexa, som åstadkom en utomordentlig verkan,
hvilket just ej alltid brukade vara fallet.

En vacker Junidag, då Rosa kom ridande hemåt
från Udden på sin vackra pony, varseblef hon en man,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:08:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alrosen/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free