- Project Runeberg -  Rosen i blomning /
293

(1877) [MARC] Author: Louisa May Alcott Translator: Bertha Sandlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

,
293

väl studera musiken, då hennes öfningar alltid slu-
tade dermed, att hon gång på gång sjöng den vackra
vårsången, som Phebe sjungit på konserten, men med
uteslutande af Phebes fågelqvitter ? Dulces sällskap var
henne angenämast nu; ty Dulce talade sällan, och
sålunda kunde hon ostördt få öfverlemna sig åt sina
tankar. Till och med tant Plentys camfer, flanell: och
kalla omslag voro att fördraga framför sällskapslifvet
i allmänhet; och långa promenader till häst i ensam-
heten tycktes henne enda sättet att åter komma i en
jemn sinnesstämning, efter hennes fåfänga sträfvanden
att utfundera hvad hon borde göra och hvad hon
borde lemna ogjordt.

Andtligen fattade hon sitt beslut, och beväpnad
med en oformerad penna, begaf hon sig modigt till
onkel Alecs rum, för att rådgöra med honom, på en
tid, då hon visste, att Mac vanligen ej var der.

"Jag behöfver en penna att märka med, vill du
formera en åt mig, onkel?" frågade hon och stack in
hufvudet genom dörren, för att försäkra sig om, att
han var ensam.

"Ja, min vän," svarade en röst, så lik doktorns,
att hon helt oförskräckt steg in.

Men innan hon hunnit taga många steg in i
rummet, stannade hon och såg litet förargad ut; ty
det hufvud som stack upp vid det stora skrifbordel,
var ej lurfvigt och grått utan slätt och brunt, och
det var Mac och ej onkel Alec, som satt der och skref.
Erfarenheten hade lärt henne på senare tiden, att
hon ingenting hade att frukta af en téte A töte ; och
då hon nu ändtligen hade fattat ett beslut, ville hon
ej gerna underlåta att utföra det.

"Stig inte upp; jag vill ej besvära dig, om du
är sysselsatt; ty jag har ingen brådska," sade hon,
litet oviss hvilket som var det klokaste, att stanna eller
skynda derifrån.

Mac gjorde slag i saken genom att taga pen-
nan ur hennes hand och börja att formera den.

"Hård eller mjuk?+ frågade han,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:08:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alrosen/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free