- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
10

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djupt i skogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att det är synd och skam åt; se så, nig för herrn.
Djupare! Si så, det var galant.”

Efter denna lilla exercis skyndade flickan till
bänken, dit hon hoppade upp som en killing, och inom
några minuter sof hon med de små händerna
sam-manknäpta på bröstet.

”Ser herrn”, sade kolaren, pekande på det
slumrande barnet, ”hon var duktigt sömnig, för si händerna
knäpte hon ihop, men sin aftonbön somnade hon ifrån;
åja, vår Herre förstår nog, att det var lika välment
för det. Eljest skall herrn veta, att gamla mormor
lärt henne en hel hop vackra böner, och hon kan både
”Fader vår” och ”Välsignelsen” så bra som någon —
och sy kan hon, hä, det är så, jo, hon syr inte så
dumt, skam till sägande, bara sex år gammal —
kanske jag får lof att visa? — det är inte mycket att se
på; men —”

”Ja, låt mig se”, yttrade främlingen, glad att genom
denna låtsade nyfikenhet smickra fadrens lilla älskliga
fåfänga.

71Joho, det kan väl ske”, återtog kolaren förnöjd,
rhm, mormor, vak upp litet mormor, herrn vill se
Stinas sömnad; livar ligger den?”

”Jo, i bordslådan”, svarade gumman i sömnen.
”Jaså, jo si —” och nu började den goda mannen
att leta i lådan. ”Jo, si här är det, en liten näsduk
åt mig till julen; åja, jag vet nog om det, fastän
flickungen pusslar och snusslar undan det, när jag är
hemma. Kan tänka det skall komma så der
”oförhappandes”, så att det blir allt en konst att se flat ut; men
annars blir hon ledsen — se här, inte bra gjordt
kanske?”

Främlingen betraktade den lilla näsduken med ett
mildi smålöje; det var visst icke något mästerverk,
men huru många små glada, älskliga beräkningar
hängde ej vid hvartenda af dessa ojemna stygn i
fållen, och huru lycklig var ej fadren öfver detta prof af

• sin flickas flit!

”Ganska bra, mycket bra, för hennes år”, sade
främlingen slutligen och tog upp en liten
silfverpen-ning ur fickan och virade in i näsduken; ”den der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/altartafla/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free