- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
16

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djupt i skogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vara roligt att få höra, är det patronessan, som
be-stält taflan?’’

”Jo, hon vill skänka en sådan till kyrkan, jag vet ej
af hvilken orsak; emellertid önskar hon att jag måtte
komma till Malma bruk, emedan fröken vill lära sig
måla i olja och detta kunde ske, under att jag
sysselsätter mig med altartaflan.”

”Jaså, fröken skall lära sig måla; åja, det kan
väl gå för sig", sade kolaren, "känner herrn herrskapet?”
”Nej, alldeles intet, jag vet intet mera, än att jag
en dag fick besök af en ung Stjernros, som bad mig
derom, och jag åtog mig resan. Är månntro
löjtnanten på Malma bruk?”

”Löjtnanten, nej, det vet jag intet; för si
patro-nessan eller hennes nåd kom hit i höstas och har visst
ej någonsin varit der; se, bruket ärfde hon efter en
gammal farbror eller morbror, likagodt, det var gamla
vår patron; men hon är slägt med honom. Jag vet
inte hvad hennes nåd heter, men det vet jag, hade
gamla patron bara skrifvit under testamentet, så hade
stadsskolan och storskolan i Upsala fått alltihop och
patronessan intet; men si nu fick han sig intet till att
skrifva dit namnet — och så fick hon ärfva.”

”Nå, hur ser hon ut? Är det en hygglig fru?"
frågade målaren med den vanliga nyfikenheten man
känner, då man är i begrepp att inträda inom kretsen
af en främmande familj.

”Ja, som sagdt är, hon kom i höstas, och jag
känner henne just inte mycket, annars så skall hon vara
beskedlig, men bra nog högmodig, inte ord efter
mig, men dottren skall vara som en annan, hvarken
vacker eller ful, men mycket simpel och gemen utaf
sig. Men se der, nu låter Stina upp ögonen. Vill
herrn nu ta fram boken, sä kan det gå för sig att rita
af henne.”

Knappt hade kolaren tyst yttrat dessa ord, förr
än flickan skyndade sig upp och i ett skutt satt i sin
fars knä. Den lilla, stumpiga klädningen var upplöst,
den lilla trinda halsen bar och det ljusa håret föll i
lätta, fastän orediga, lockar deröfver ända till dess
barnet med en knyck på nacken kastade dem tillbaka
och i ett ögonblick ordnade sin paryr. Den unge må-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free