- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
68

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syskonen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liten bleckkorg med skorpor, en kaffekopp med
halmgul glasyr och en bleckask med pudersocker.

”Se så, nu kan du dricka, blott det är klart
riktigt. Åjo, det går an; se så, drick nu fröken Emilias
skål.”

”Ja, du må tro, Johanna, att det är en engel till
flicka”, sade Berndtson.

”Jaha, det vet jag förut; men slå det der ur
hågen. — Du skulle få en rik fröken, du; ser du, jag kan
vara klok, jag också.”

”Hon är lika fattig som jag.”

”Desto värre, Alfred. Fattiga fröknar äro derföre
icke mindre förnäma af sig och så två fattiga ihop,
af hvilka blott den ene arbetar; ty en fröken arbetar
aldrig.”

”Nu är du orättvis.”

”Det måtte jag väl bäst veta, som syr allting åt
fröknarna och de rika mamsellerna, hvarenda tråd;
inte kunna de sy, inte.”

”Du är ett barn, Johanna. Du vet ej hvad du
säger”, afbröt henne brödren med lindrigt missnöje,
icke derföre att hon hade orätt, tyckte han, utan
derföre att han fruktade detsamma som hon vis ä vis
Emilian.

”Aja, likagodt”, återtog lilla Johanna, då hon med
venstra handen räckte fram skorpkorgen och vände
så på de små fingrarne att förlofningsringen blef
synlig. ”Var så god och ta litet skorpor.”

Alfreds tankar voro dock på annat håll, och hans
uppmärksamhet fäste sig ej vid den ovanliga
prydnaden på Johannas hand.

Flickan gjorde ännu några försök att få det
märkvärdiga tecknet bemärkt; men omöjligt.

”Hör på, Alfred! Är kärleken då verkligen blind?”
”Hvarför frågar du så?”

”Jo, eljest så kunde väl en förtjust herre se
något, om han inte vore blind.”

”Jag? Hvad skulle jag se?” frågade Alfred
förlägen och såg sig omkring.

”Ser du Riddarholmsspiran der borta?”

”Ja visst.”

”Nå, ser du Kungsholmskyrkan då?”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free