- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
70

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syskonen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skrattade målaren, ”men ser du, jag blir inte ond, om
du vill bära dig aldrig så åt.”

Johanna började också skratta; ”men”, sade hon,
”jag måtte inte duga att räkna ut någonting på
förhand. Då jag räknade ut, att du skulle bli glad, då
blef du ond, och då jag hade funderat ut, att du skulle
bli öfverraskad och ond, då blir du hvarken det ena
eller det andra. — Du är, tror jag, icke en gång
nyfiken att få veta hvem som är min fästman?”

”Kanske jag kan gissa det, Johanna; det är Gustat
Lönner.”

Johanna blef i högsta grad öfverraskad — hon
rodnade.

”Men rodna inte, Johanna”, återtog brödren. ”Det
der gissade jag längesedan, ty jag märkte, att Lönner
tyckte om dig och du om honom.”

”Jaså, men det måtte väl varit blott det förra, ty
jag brydde mig alls inte om honom, förr än han
frågade mig, — inte han, utan moster frågade mig.”
”Jaså, moster Lönner; nå väl, det är då han.”
”Ja, efter du ändå vet det; men om du gissat det
förut, så hade du väl börjat att ge broderliga råd. —
Du visste inte, Alfred, nej, det är bestämdt; du har
ingenting att ta ifrån eller lägga till?”

”Nej, Johanna. Gud välsigne er bägge två.
Gustaf Lönner är en bra karl. Fattiga ären I väl bägge,
men unga och friska och flitiga — och så vet jag att
du har ett säkert stöd i honom.”

”Se så, visste jag inte det. Skulle inte stödet fram
nu igen — hm, ni karlar anse er alldeles
oundgängliga som stöd kantänka. Utan er hjelp kan inte en
stackars flicka lefva här i verlden, än mindre kan hon
försvara sig eller vara hygglig — det skall alltid ett
stöd till — ha ha ha. Du är bra rolig, Alfred; mitt
stöd — åja, jag är lycklig jag, som får gå med två
kryckor, min bror och min fästman.”

”Ja, tag det som du vill, lilla Johanna, men lycka
till emellertid.”

”Vet du hvad? Lönner skall söka burskap i K.

— Det skall vara en bra stad med bara en urmakare
och den är nära blind och dessutom en rik karl.
Lönner säger att det är en bra stad, ty alla bönderna der-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free