- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
107

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vördnadsvärd ålderdom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Ni får besinna er tills i morgon”, sade jag och
gick, "men tro ej att ni hvarken skrämt eller rört
mig.”

”Herre!" ropade hon efter mig, (då jag ville gå)
och ryckte barnet ur korgen, "se här detta barn, vill
ni beröfva det sitt enda stöd, sin mor, se hit, se herre,
har ni hjerta dertill?”

”Hm, det der var allt hårdt! men lyckligtvis
började barnet skrika, och jag har aldrig tålt barnskrik,
jag sade: "Nej, inte det en gång; — kom ihåg att jag
har er förtappade heder i min hand, Athalie, tänk
efter, om ni kan komma lös”, och dermed gick jag,
Gabriel, ty det kostade på att ha karaktär den gången.”
”Nå, än sen? Utvecklingen? Onkel!”

”Jo, ser du, den blef tvärt emot förväntan.”
"Dagen derpå, när jag kom dit, satt der en
gammal gumma och vyssade barnet; jag frågade efter
fru Danieli; —”

”Fru Danieli, nej, fru Danielison hette hon”, (ser
du, Gabriel, hon hade förfalskat passet med ett tillagdt
”son”) sade gumman. "Herran vet bäst hvad som
kommit åt henne; men hon kom i går afton in till
mig och sade:

"Lilla goda fru, om jag föll ifrån, ville ni då draga
försorg för barnet.”

"Ja, herre Gud, det vore väl ingen annan råd",
sade jag; ”men hvarför frågar frun sä?”

"Lofva mig inför Gud, som ser oss, att draga försorg
om barnet och tag som lön de få nipper jag har.”
”Åja, herre Gud, det gör jag”, sade jag, ty jag
förstod icke hvad den goda menniskan menade. Men
derpå gick hon ut och — och sedan har hon ej
kommit igen, jag fruktar att hon dränkt sig, för si man
har sett henne nere vid jernvågen gå och vända om

— hon har troligen i någon yrsel hoppat uti.”

Landtrådet teg en stund, derefter tog han ett glas
vin och drack det i botten.

"Ser du, Gabriel, det är det der som kommer för
mig om nätterna ibland, och jag kan ligga der, med
öppna ögon, och tycka att jag ser Athalie stående
framför mig med barnet i famnen och genomborrar
mig med sina blickar.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free