- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
114

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Patronessan 1 Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kung att straffa dess erkefiender; det skall eljest vara
en tapper karl den der Bonapart.”

”Åh, det är en stor nian”, inföll Emilia med
glänsande ögon. ”Min bror har talat 0111 honom många
gånger.”

”Ja, det är en stor man, men han har oekså
kastat sig upp från intet.”

”Det gläder mig att ni kommit in i politiken,
mina vänner”, inföll åter patronessan, som hört de

sista orden; ”politik är för en flicka ett af de mest

interessanta ämnen. Stackars Emilia, du förstår ej
politiken, du; men tala mera, mitt herrskap — ni
slutade ju med att Bonapart var en stor man.”

”Ja, fröken behagade uttrycka sig så”, sade
kunglig sekreteraren, ”och jag disputerar det icke; då han

får detta intyg från så sköna läppar, kan icke en

gång historiens genius våga att säga emot och ännu
mindre jag.”

Det var patronessan alldeles ofördragligt att se
det någon i hennes närvaro fäste sin
uppmärksamhet vid någon annan än henne sjelf; men hon gömde
denna smärta under det allra behagligaste och
gladaste yttre; hon smålog och skämtade, antog utseendet
af ömhet, barnslig fröjd, tankfullhet, eller såg ut allt
efter eget behag och för tillfället; men i bottnen af
själen låg beständigt egoismen och gnagde på dess ro.

Nu blef hennes uppgift att draga kunglig sekter
Ljungsköld från Emilia; men detta hade sina
svårigheter.

Emilias lynne blef med hvarje dag lifligare,
gladare. Hon tycktes ganska väl utan handledning kunna
intaga sin plats i societeten; och vacker var hon, det
var onekligt. De der blommorna på kinderna, huru
bleka de än voro, gåfvo lif åt marmorbilden och sjelfva
de blå ögonen förrådde en friskhet, en glädje, som
blott väntade på tillfälle att bryta ut.

Hvarenda mottagningsaft.on var Gabriel Ljungsköld
der och fjäsade för Emilia; hans exempel följdes af
flere andra; men dock ej på långt när sä ihärdigt, ty
alla märkte att patronessan ej tyckte om, att man
uppmärksammade styfdottren, och dessutom var flickan
fattig och hennes styfmor den, som ägde Malma sköna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free