- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
117

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Patronessan 1 Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

än att lilla fröken finner sig bemärkt — först af den
der målaren, (det var en rätt hygglig figur den der
karlen) och nu af Ljungsköld — det är en gemen karl
den der Ljungsköld med sitt platta, utlefvade ansigte;
men han är ändå pikant med sin hyllning för Emilia.”

"Jag undrar just”, sade hon och satte sig
framför spegeln för att ordna sin toilett för natten, ”jag
undrar endast om icke äfven han — jo visst — äfven
han måtte väl ha ögonen öppna."

Hon speglade sig en stund, lade lockarna i
papiljotter och smålog illparigt.

”Nå nå, lagmannen är illa fast, en rätt hygglig
karl, en ansedd embetsman, åja, om inte bättre
erbjuder sig, hvarför inte; lagmanskan Olivehjerta — det
låter ej så rasande; dessutom är jag i min frihet, han
sitter ting långt ner åt landet och jag gör les honneur;
min gode lagman är väl ung, men är en riktig jurist,
sådane herrar äro lätt handterliga, de förstå sig
verkligen icke mer på fruntimmer än vi på deras luntor
— vi se dem, men innehållet blir oss beständigt
hebreiska.”

"Visste de”, tilläde hon småskrattande, ”hur våra
känslor och vår tillgifvenhet och kärlek skrifves med
dragen stil, så att en hel massa deraf ej egentligen är
annat än ett litet postscriptum i den stora boken, som
innehåller våra önskningar och vårt egentliga mål —
så skulle de väl ej vara så förtjusta. — Militären är
svårare att komma till rätta med; ty de ha vanligen
en hel hop erfarenhet, som de der kammarkarlarne
icke ha. — Det är en rätt hygglig karl, lagmannen,
adel är han dessutom — må göra, lagmanskan
Olivehjerta — det låter ej så illa.”

Patronessans sinne hade blifvit lättare, och då hon
somnade, sväfvade en dröm för henne, der hon utgjorde
medelpunkten och der en beskedlig förtjust man stod
i periferien; med radierna af allt hvad Stockholm har
lysande och präktigt.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free