- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
121

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1808

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

barelse: ”Ingen må köpa eller säljer utan then ther
hafver undertecknat, eller vilddjurets namn eller then
namns tal.”

”Här”, tilläde regeringsrådet med ett slags grin,
”här har min kära fältprost verkligen hittat sig väl för
att antyda kontinentalsystemet. Nå, vidare!”

”Och som det står i samma uppenbarelse, såg jag
vilddjuret och jordens konungar och deras härar
församlade, till att hålla ena strid med honom, som satt
på hästen, och med hans här;” men fastän Gag kom
med en ”stor storm och var såsom ett moln thet
landet öfvertäcker, hans här och thet myckna folket, som
var.med honom”, der han kom ”från sitt rum,
nämligen ther ända norrut”, så blef han slagen af en
konungslig hög man, med en hvit bindel om sin arm —
alldeles som jag mången gång sett vår store och
ärorike konung under tyska fälttåget och drabbade
samman med vilddjuret och Gags här från ”thes ända
norr ut” och slog dem till marken med sin uppsyn,
så att borgarne i Israels städer kunna utgå och göra
en eld och uppbränna vapnen.”

”Jag tyckte mig hvarken sofvande eller vaken, när
jag såg denna syn, som mig besynnerligt föreföll,
särdeles då jag besinnar den stora, obegripliga likhet, som
förefinnes mellan profetians ord och vår tid, då
revolutionens vilddjur utsändt sin drake Bonapart för att
strida för den skökan, den stora staden, som heter
Paris.”

"Måtte dock detta förtroende icke uppenbaras för
någon, eho det vara må; men jag har icke kunnat låta
den märkliga synen blifva oanmärkt eller ensam
förmått bära min innerliga glädje öfver de löften, som
blifvit gifna fäderneslandet, utan har derföre för herr
regeringsrådet velat berätta saken.”

"Med synnerlig vördnad med mera.”

"Godt, presten har förstått min mening”, yttrade
regeringsrådet och lade brefvet i en låda; ”man måste
begagna tidpunkten och hans svagheter, — hm, man
mumlar väl; men Svenskarne äro uthålliga och
framför allt tåliga — nå, ja, det må gå hur det vill, alltid
sauvera vi oss; ha ha ha, man kan väl ej tänka sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free