- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
123

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1808

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skräp och trasor förhåller sig till Rotschildska huset
med sina verldsaffärer. I det förra framstår det råa,
det usla, det eländiga småprejeriet, då deremot i det
senare kapitalstyrkan verkar som en verldsmakt.

”Sattes här upp en ny armé, så kan min son få
transport och bli major, från löjtnant, ett bra hopp
minsann; man måste uppbuda folket i massa; den
der landtvärnsidén är ypperlig. Man kan på det
sättet få platser för folk, som tjenar oss. Här går så
många stackare, både militärer och civila
extraordi-narier, som behöfva bröd, så att man måste hitta på
någon utväg.”

”Min kära son är väl en odåga; men desto bättre
behöfver jag att få någon lättnad. Han ligger mig
alltför mycket till last — också har jag några vänner,
som inte stort annat duga till än att falla i ett krig

— (gnuggar händerna), man skall se att det blir hett,
att der går åt folk som flugor; man ger de der
vännerna, som vilja försöka gå på egen hand, ärofulla
platser — ärofulla sammandrabbningar med fienderna.
Om seger blir det ej egentligen fråga; antingen blir
det ett nederlag, och då får den goda vännen vanära
nog, att ej nödgas vara lydig igen eller också blir han,
der han aldrig kommer igen — lika mycket hvilket —
jag slipper dem emellertid.”

Det goda regeringsrådet smålog och plirade med
de mörka djupt liggande ögonen. ”Bra, mycket bra
minsann”, sade han ändtligen. — ”Ingen märker mig,
ingen vet af mig, det går så tyst, då jag drar i
trå-darne, och hvem blir det väl, som får lida derför?
Icke jag åtminstone — ha ha ha, det är ändå en
Guds gåfva att ha fått slughet.”

”Man talar om snillen, bah, de äro dårar
allihop; verlden vill bedragas; det kunna de aldrig lära
sig — de der ärliga männen träda fram och tala
sanningen, för t. ex. Gustaf den IV, de fälla i onåd —
det kunde jag sagt dem förut, de förvisas från hans
åsyn — åh, det ligger i sakens natur.”

”Det är ändå roligt med dem, som lita på folket.
På sin höjd gör man i all tysthet en liten middag
och dricker martyrens skål i punsch, i botten om
nämligen punschen är god, men man räddar honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free