- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
207

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gabriel och Theodora

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han kallar henne aldrig annat än rådinnan Ljugnér

— det är allt; hon är en elak menniska och utan
bildning; men hon är bra att ha. Låt mig se att du
aldrig säger henne ett sant ord om Gabriel och mig.”
”Gud bevare mig.”

”Du säger att vi harmoniera som ett par englar,
att jag förlåter hans svagheter — det är emellertid
också sant — att han tillber mig, att jag är öm och
god mot honom, med ett ord, hvad du vill.”

”Och att hennes nåd framför allt vill ut på
landet, dra sig tillbaka.”

”Ja — säg det också, blott för att göra Gabriel
till viljes vistas jag i Stockholm.”

”Ja, hennes nåd.”

"Kom ihåg att jag är i allt min man underdånig.”
”Ja, bevars.”

”Har du hört något prat om att jag gjorde
pak-tum?”

”Åh, inte annat än att Andersson säger att
kammarherren ibland är missnöjd.”

”Du säger väl ej Andersson något, så klok måtte
du väl vara. I ären förlofvade, det är godt och väl,
men intet spioneri på mig, om jag får be.”

”Min Gud! Kan hennes nåd tro sådant? Intet bryr
jag mig om Andersson för annat än att jag med
tiden kan bli en ärlig hustru — inte säger jag honom
något.”

”Jaså, åja, det tror jag också; ty utan mig
kommer du ej långt; kammarherren kan inte belöna dem
jag ej vill. Det är då så att kammarherren är litet
generad?”

”Ja, mycket till och med.”

”Så bör det vara — han har tillräckligt för sina
nöjen — utan att hindra mina.”

”Ja, jag tycker att hennes nåd är mycket god.”
”Åja, Gudilof, då man har råd; men säkert är att
depenserna äro stora; men det får gå; måtte väl räcka
i vår tid.”

”Ja bevars, hennes nåd har outtömliga
rikedomar.”

”Ja, om jag sjelf förvaltar dem; tyst, stannade ej
en vagn?”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free