- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
210

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gabriel och Theodora

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

verkligen två; du vet sjelf att jag tog dig för att få
penningar, du visste det förut; ty kärlek har du, rätt
klokt, aldrig förstått dig på — du kan således ej fordra
någon slags kärlek från min sida. Du å din gifte dig
för att bli gift och få en titel, för att vara med i
so-cieteten och ha en rang, som motsvarade din
förmögenhet; vi äro således helt enkelt i ett bolag, under
firma Gabriel Ljungsköld & hustru — skall ej
kompanjonerna ha lika mycket?”

”Åja, om begge ega lika mycket”, inföll hennes
nåd med hetta.

”Du har fått mitt namn och titel.”

”Jag egde namn förut.”

”Och titel också? Ha ha ha. — Theodora, låt oss
tala klokt.”

”Ja visst, jag vet alltid hvad jag säger. Du får
intet ett runstycke mera; du behagar ej göra något
för min skull.”

”Jaså — jag är ju borta halfva veckan i sänder,
är ej det en reel tjenst?”

”Jag är också tacksam derför; men för detta har
du också ett hederligt appanage.”

”Tretusen riksdaler! Ja, det är en summa.”
”Hvad hade du förut?”

”Min fru, inga förolämpningar.”

”Åh nej bevars, jag blott frågade.”

”Men hvad var det du ville säga?”

”Åpropos, hur mår Gyllenörn? Emilia kommer
aldrig hit”, afbröt hennes nåd det obehagliga samtalet.
”Hvad menar du dermed?”

”Ah ingenting; eljest så när ens fästmö eller
hustru blir öppet hånad och förolämpad, tar vanligen
hennes man hennes parti — åtminstone för syns skull.”
”Jaså, jag förstår; ditt ädla hjerta vill att Emilia
skall bli olycklig, att det der äktenskapet skall bli ett
helvete för din gamla rival; ha ha ha — nu börjar
jag känna igen min ädla maka.”

”Fy! det der är gement; men om der varit någon
kraft hos dig, hade du ej låtit det der schåpet
förolämpa mig; det glömmer jag aldrig.”

”Du vill således ha hämnd på dem, åh, hvarför
intet? De löjliga makarne lefva som i paradiset —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free