- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
213

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gabriel och Theodora

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hennes nåd skrattade.

”Ser du, Theodora, jag är den medgörligaste
menniska i verlden. Hör på! Vi lefva som ett par
englar, hela verlden skall deltaga i vår lycka, om du
ökar på appanaget.”

”Nej, min ädle vän.”

”Jag är färdig till hvad som helst — sanningen
att säga, jag har några löpare ute; man lagsöker mig,
vi bli chikanerade.”

”Ungkarlsskulder?” frågade frun misstänksamt.

”Förstås, kära du! Vill du att jag skall bli
by-satt?”

”Nej bevars, jag skall betala löparne.”

”Tack!” (kysser hennes hand). ”Tack, Theodora,
nu börjar jag känna igen dig — men ser du,
appa-naget?”

”Blir som det var, min ädle vän, herre och
husbonde.”

”Med förlof, hvem är din rådgifvare, min goda
hustru ?”

”Mitt praktiska förnuft.”

”Afskeda det och kaptenen också, man talar
redan om begge delarne.”

”Det var oförskämdt.”

”Åja, det är inte farligt; men du vet ändå att
jag också har litet praktiskt förstånd, ha ha ha!”

Det knackade på dörren och kammarjungfrun steg
in, just som hennes nåd ämnat ge ett bittert svar.

”Rådinnan.”

”Jaså, hon är oändligen välkommen”, yttrade
hennes nåd och sprang till klaveret.

”Gabriel, stå här och låtsa som du vände noterna
åt mig.”

Mannen ställde sig i posityr, under det att
hennes nåd gjorde nagra löpningar och lät sina vackra
ögon med ett uttryck af mildt svärmeri sväfva mot
taket.

”Jag ber tusen gånger om förlåtelse, mitt
herrskap”, yttrade rådinnan inträdande. ”Jag kommer och
stör, tror jag. Ack ja, musiken är något härligt; det
är något att få höra sång och musik; ack, den
Åhl-ström, den Åhlström, hvad han komponerar för sött.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:06 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/altartafla/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free